Silverstämplar

Så här kan matsilver vara stämplat.

De två första stämplarna, kattfoten och silverstämpeln (S), är numera frivilliga. De övriga fyra stämplarna är ansvarsstämplar och står i nämnd.

Alla våra matsilver bestick från Mema-Gab och Juveel är stämplade med kattfot.

Här följer en avskrift från SP Sveriges provnings och forskningsinstituts text om stämplar.

En kontrollstämpel i ett smycke visar att föremålet har godkänts efter en opartisk kontroll av mängden ädel metall, d.v.s. en bestämning av finhalten. Den svenska kontrollstämpeln är den välkända Kattfoten, som består av tre kronor placerade i en trepassformad ("trebågad") sköld. För guld är det Kattfoten, för silver Kattfoten med ett efterföljande S i en sexkantig sköld och för platina Kattfoten med ett efterföljande P i en sexkantig sköld.

Före 1 juli 1988 fanns Kattfoten i två utföranden: Den trepassformade Kattfoten för svensktillverkade föremål, samt den s.k. ovalen för importerade föremål. Efter 1 juli 1988 är det enbart den trepassformade Kattfoten som stämplas i såväl svensktillverkade som importerade föremål. Kattfoten garanterar det du inte ser!

Kattfoten På svensktillverkade arbeten från 1754, från 1988 även på importerade arbeten.

Ovalen På importerade arbeten fram till 1 juli 1988, då "ovalen" slutade användas.

Den s.k. vågstämpeln CCM är en gemensam kontrollstämpel för den europeiska ädelmetallkonventionen:

CCM-stämpel för 750/1000 guld
CCM-stämpel för 925/1000 silver
CCM-stämpel för 950/1000 platina

Ansvarsstämplar

Ansvarsstämplar är de stämplar som den svenske tillverkaren eller importören låter stämpla i sina arbeten. Förutom ansvarsstämplarna kan andra stämplar förekomma. Det kan vara den svenske tillverkarens designstämpel eller den utländske tillverkarens egna stämplar. Dessa silver stämplar skiljer sig till utseendet från ansvarsstämplarna.

Det finns många namnstämplar, omkring 6650 olika bokstavskombinationer. Det finns också olika ortsmärken och årsbeteckningar, samt en finhaltsstämpel som anger i tusendelar hur mycket rent guld föremålet innehåller. Alla dessa stämplar kallas tillsammans ansvarsstämplar.

De fyra ansvarsstämplarna är:

  • Finhaltsstämpel
  • Namnstämpel
  • Ortsmärke
  • Årsbeteckning

Finhaltsstämpel 18K eller 750

Finhaltsstämpeln anger mängden ädel metall i ett smycke. Finhaltsstämpeln är den stämpel som anger mängden guld, silver eller platina i ett ädelmetallföremål. Finhaltsstämpeln måste finnas på guld- respektive platinaföremål som väger mer än ett gram, tillsammans med Kattfot eller namnstämpel. För silver finns inga krav på finhaltsstämpel eller andra stämplar. Finhalten anges i tusendelar, t.ex. 750, vilket innebär att smycket består av 750 tusendelar = 75 % guld. De resterande 25 % utgörs av andra metaller t.ex. silver och koppar. På guld anges finhalten ofta i karat.

Namnstämpel ALC

Namnstämpeln utgörs av en bokstavskombination i rektangulär ram som tillverkaren eller importören fått registrerad. Namnstämpeln är den svenska tillverkarens eller importörens egen registrerade bokstavskombination av två eller flera bokstäver bestående av versaler i rektangulär ram. Logotyper eller andra firmamärken kan inte registreras, eftersom namnstämpeln endast kan innehålla bokstäver i rektangulär ram. Inga andra tecken godkänns. En bokstavskombination reserveras normalt i 20 år för innehavaren efter avregistrering och kan alltså inte under den tiden registreras på nytt av en ny innehavare. Cirka 6.700 tillverkar- eller namnstämplar har registrerats från 1913 och fram till idag. Av dessa används för närvarande cirka 2.200.

Ortsmärke B

Ortsmärket anger den svenska tillverkningsorten eller importörens hemvist. Det fastställs av Styrelsen för Ackreditering och Teknisk Kontroll, SWEDAC. Ortsmärket är en ansvarsstämpel som anger tillverkningsort eller importörens hemvist. Saknas märke för en ort kan SWEDAC på begäran fastställa ett sådant. De senast fastställda ortsmärkena har angett kommun. (t.ex. Orust och Vårgårda).

Stadsmärket, som det tidigare kallats, började användas redan på 1490-talet som komplement till tillverkarstämpel på ett fåtal orter, men inte förrän år 1689 i hela landet. Då fick också märket karaktär av kontrollstämpel, som endast stämplades på (av guldsmedsskrået) kontrollerade och godkända arbeten. I samband med att kontrollen år 1754 övertogs av staten och Kattfoten infördes som kontrollstämpel, återfick ortsmärket sin ursprungliga betydelse som ansvarsstämpel.

Från omkring år 1860 har ortsmärket endast bestått av en bokstav som anger stadens begynnelsebokstav, där endast stilsorten och ramen varierar för orter som börjar med samma bokstav. Endast Stockholm har kvar sitt stadsvapen i ortsmärket. Övriga undantag är Göteborg och Kristianstad med ett krönt G resp C, liksom Karlskrona med C i spegelmonogram.

Sedan den senaste lagändringen 1988 har ortsmärket också kunnat användas av importörer av ädelmetallarbeten som ett komplement till deras registrerade namnstämpel. För närvarande finns det 184 fastställda ortsmärken. Vi har gjort en sammanställning av alla ortsmärken.

Årsbeteckning Z10
Årsbeteckningen anger tillverkningsåret. Årsbeteckningen är en ansvarsstämpel som anger tillverkningsår. Från och med år 1759 har man i Sverige haft en obruten serie årsbokstäver, (numera årsbeteckningar) gemensamt för hela landet, efter att tidigare haft olika årsbokstavsserier för en del städer (t.ex. Stockholm från 1689). 1759 avbröts alla tidigare serier och man började om från början igen med bokstaven A. När hela alfabetet (med undantag av J, W, Å, Ä och Ö) var genomgånget år 1782, lade man till en 2:a bakom bokstäverna och efter ytterligare 24 år en 3:a o s v.

Eftersom namnstämpeln kan byta innehavare genom åren, fungerar årsbeteckningen som ett bra komplement vid identifieringen av tillverkaren av ett visst arbete. Sedan 1988 är årsbeteckningen frivillig och kan även finnas på importerade arbeten.