Många undrar vilka silverstämplar som finns på den svenska marknaden och hur man tolkar dessa.
I den här artikeln skall vi försöka lyfta på slöjan kring svenska silverstämplar.

Här är exempel på hur matsilver kan vara stämplat:

eller så här       

De fyra första stämplarna, kattfoten, silverstämpeln (S)samt årsstämpeln (G11) är inte längre obligatoriska utan har ersatts av  Ansvarsstämpeln (J) och finhaltstämpeln (830) som beskriver vem som har tillverkat produkten och hur mycket silver materialet innehåller. Dessa stämplar är registrerade och reglerade i lagen.

Nedan presenterar vi en sammanställning från SP, Sveriges provnings- och forskningsinstitut, som ger en detaljerad förklaring om stämplar.

En kontrollstämpel på ett smycke garanterar att föremålet har godkänts efter en opartisk kontroll av ädelmetallens mängd, dvs. en bestämning av finhalten.

DEN SVENSKA KONTROLLSTÄMPELN - KATTFOTEN

Den svenska kontrollstämpeln, den välkända Kattfoten, består av det lilla riksvapnet Tre Kronor placerade i en trepassformad ("trebågad") sköld. Stämplar skiljer sig beroende på ädelmetallen - för guld är det Kattfoten, för silver Kattfoten med ett efterföljande S i en sexkantig sköld och för platina Kattfoten med ett efterföljande P i en sexkantig sköld.

Kattfoten introducerades för första gången 1754 och finns i två utföranden: Den trepassformade Kattfoten för svensktillverkade föremål, samt den s.k. ovalen för importerade föremål. Från och med 1 juli 1988 använder vi enbart den trepassformade Kattfoten för både svensktillverkade och importerade föremål. Kattfoten är en äkthetsgaranti. (Ej obligatorisk - Red anm.)

INTERNATIONELLLA KONTROLLSTÄMPLAR - VÅGSTÄMPELN

Vågstämpeln, CCM, är en gemensam kontrollstämpel för den europeiska ädelmetallkonventionen:

• CCM-stämpel för 750/1000 guld
• CCM-stämpel för 925/1000 silver
• CCM-stämpel för 950/1000 platina

ANSVARSSTÄMPLAR

Ansvarsstämplar är de stämplar som den svenske tillverkaren eller importören låter stämpla i sina arbeten. Förutom ansvarsstämplarna kan andra stämplar förekomma. Det kan vara den svenske tillverkarens designstämpel eller den utländske tillverkarens egna stämplar. Dessa silverstämplar skiljer sig till utseendet från ansvarsstämplarna. Det finns många namnstämplar och omkring 6650 olika bokstavskombinationer. Det finns också olika ortsmärken och årsbeteckningar, samt en finhaltsstämpel som anger i tusendelar hur mycket rent guld föremålet innehåller. Alla dessa stämplar kallas tillsammans ansvarsstämplar.

De fyra ansvarsstämplarna är:

• Finhaltsstämpel - Obligatorisk
• Namnstämpel - Frivillig
• Ortsmärke - Frivillig
• Årsbeteckning - Frivillig

 FINHALTSSTÄMPEL

 

Finhaltsstämpeln anger mängden ädel metall i ett smycke. För guld- och platinaföremål som väger mer än ett gram måste finhaltsstämpeln finnas, tillsammans med Kattfot eller namnstämpel. För silver finns inga krav på finhaltsstämpel eller andra stämplar. Finhalten anges i tusendelar, t.ex. 750, vilket innebär att smycket består av 75% guld. De resterande 25% utgörs av andra metaller som silver och koppar. Guldets finhalt anges ofta i karat.

NAMNSTÄMPEL

Namnstämpeln består av två eller flera bokstäver i en rektangulär ram, som berättar vilken tillverkare eller importör som skapat eller importerat föremålet. Namnstämpeln kan endast innehålla bokstäver så logotyper eller andra firmamärken kan inte registreras. Bokstavskombinationen reserveras normalt i 20 år för innehavaren efter avregistrering och kan således inte under den tiden registreras på nytt av en ny innehavare. Det finns cirka 6.700 registrerade tillverkar- eller namnstämplar från 1913 till idag, varav cirka 2.200 är aktiva idag.

ORTSMÄRKE

Ortsmärket är en ansvarsstämpel och anger den svenska tillverkningsorten eller importörens hemvist. Det fastställs av Styrelsen för Ackreditering och Teknisk Kontroll, SWEDAC. Om det saknas ett märke för en ort kan SWEDAC fastställa ett sådant vid förfrågan. De senaste fastställda ortsmärkena har angett kommun (t.ex. Orust och Vårgårda).

Stadsmärket, som det tidigare kallades, började användas redan på 1490-talet som ett komplement till tillverkarstämpeln på ett fåtal orter, men det var först år 1689 som det blev en standard i hela landet. Då fick också märket karaktär av kontrollstämpel, som endast stämplades på (av guldsmedsskrået) kontrollerade och godkända arbeten. I samband med att kontrollen år 1754 övertogs av staten och Kattfoten infördes som kontrollstämpel, återfick ortsmärket sin ursprungliga betydelse som ansvarsstämpel.

Från omkring år 1860 har ortsmärket endast bestått av en bokstav som anger stadens begynnelsebokstav, där endast stilsorten och ramen varierar för orter som börjar med samma bokstav. Endast Stockholm har kvar sitt stadsvapen i ortsmärket. Övriga undantag är Göteborg och Kristianstad med ett krönt G respektive C, liksom Karlskrona med C i spegelmonogram.

Sedan 1988 kan ortsmärket även användas av importörer av ädelmetallarbeten som ett komplement till deras registrerade namnstämpel. För närvarande finns det 184 fastställda ortsmärken.

ÅRSBETECKNING

Årsbeteckningen anger tillverkningsåret. I Sverige har vi sedan 1754 haft en obruten serie årsbokstäver, (numera årsbeteckningar) gemensamt för hela landet. Tidigare fanns det olika årsbokstavsserier för en del städer (t.ex. Stockholm från 1689). 1759 avbröts alla tidigare serier och man började om från början igen med bokstaven A. När hela alfabetet (med undantag av J, W, Å, Ä och Ö) var genomgånget år 1782, lade man till en 2:a bakom bokstäverna och efter ytterligare 24 år en 3:a o s v.

TABELL ÅRSBETECKNING SILVER

	1	2	3	4	5	6	7	8	9	10	11	12
A	1759	1783	1807	1831	1855	1879	1903	1927	1951	1975	1999	2023
B	1760	1784	1808	1832	1856	1880	1904	1928	1952	1976	2000	2024
C	1761	1785	1809	1833	1857	1881	1905	1929	1953	1977	2001	2025
D	1762	1786	1810	1834	1858	1882	1906	1930	1954	1978	2002	2026
E	1763	1787	1811	1835	1859	1883	1907	1931	1955	1979	2003	2027
F	1764	1788	1812	1836	1860	1884	1908	1932	1956	1980	2004	2028
G	1765	1789	1813	1837	1861	1885	1909	1933	1957	1981	2005	2005
H	1766	1790	1814	1838	1862	1886	1910	1934	1958	1982	2006	2030
I	1767	1791	1815	1839	1863	1887	1911	1935	1959	1983	2007	2031
K	1768	1792	1816	1840	1864	1888	1912	1936	1960	1984	2008	2032
L	1769	1793	1817	1841	1865	1889	1913	1937	1961	1985	2009	2033
M	1770	1794	1818	1842	1866	1890	1914	1938	1962	1986	2010	2034
N	1771	1795	1819	1843	1867	1891	1915	1939	1963	1987	2011	2035
O	1772	1796	1820	1844	1868	1892	1916	1940	1964	1988	2012	2036
P	1773	1797	1821	1845	1869	1893	1917	1941	1965	1989	2013	2037
Q	1774	1798	1822	1846	1870	1894	1918	1942	1966	1990	2014	2038
R	1775	1799	1823	1847	1871	1895	1919	1943	1967	1991	2015	2039
S	1776	1800	1824	1848	1872	1896	1920	1944	1968	1992	2016	2040
T	1777	1801	1825	1849	1873	1897	1921	1945	1969	1993	2017	2041
U	1778	1802	1826	1850	1874	1898	1922	1946	1970	1994	2018	2042
V	1779	1803	1827	1851	1875	1899	1923	1947	1971	1995	2019	2043
X	1780	1804	1828	1852	1876	1900	1924	1948	1972	1996	2020	2044
Y	1781	1805	1829	1853	1877	1901	1925	1949	1973	1997	2021	2045
Z	1782	1806	1830	1854	1878	1902	1926	1950	1974	1998	2022	2046

Eftersom namnstämpeln kan byta innehavare genom åren, fungerar årsbeteckningen som ett bra komplement vid identifieringen av tillverkaren av ett visst arbete. Sedan 1988 är årsbeteckningen frivillig och kan även finnas på importerade arbeten.

Förståelse för silverstämplar är en konst och en vetenskap. Genom att förstå och tolka dessa märken kan vi uppskatta det verkliga värdet av silverföremål. Så, nästa gång du stöter på en silverstämpel, titta närmare. Du kanske just har hittat en dold skatt.